misery loves company...

den som inte känner mig och som bara såg mig just nu skulle förmodligen ställa diagnosen psykiskt störd redan efter en kort stund utan att ens vara utbildad psykolog. men så är det. jag höll just på att dö av skratt. tack vare kattis. jag har suttit hela kvällen och värmt upp med tjuvlyssnat.se och fmylife.com för att sedan få den roligaste frågan någonsin på msn av kattis. helt sinnes vad jag skrattade. jag skrattade så mycket att jag slutade andas. men det går tyvärr inte att förklara så ni får ha tråkigt ett tag till.

det roligaste med hela historien är att pappa kikade in och tittade konstigt på mig. min pappa sover med öronproppar. hahaha. nej nu är det dags för mig att sova. dröm sött. eller nä det var inte riktigt jag kände jag där. godnatt!

men det var det väl å andra sidan ingen som räknade med.
jag vet egentligen inte vad denna bloggen tillför. möjligen en massa blaj om ingenting alls.
men det kan ju vara skoj ibland om man roas av sånt. det gör ju uppenbarligen jag. hmm.

det blev träning trots allt. nu såhär i efterhand känns det faktiskt riktigt bra. har fått lite inspiration. mejlat lite forskare idag också. det är bra det. känns som att jag faktiskt ändå tagit tag i den här dokumentären nu. fast jag kommer nog aldrig hinna klart. jag bara lurar mig själv. men vad gör väl detta. jag orkar bara inte.

är sjukt sugen på att sy en klänning. ska nog åka och köpa lite tyg tror jag. låna syrrans symaskin. det får jag nog. hoppas jag iaf. tjarå.

vet ni hur jag visste att detta skulle bli en otroligt jävla pissig dag?
jo jag vaknade med huvudvärk och ont i magen. vände på mig om somnade om.

känner mig otroligt omotiverad just nu också. det kommer inte att bli någon dokumentär inom de närmsta dagarna. usch. jag är mest sugen på godis och känner mig rastlös. detta tack vare en kvinnlig åkomma som jag tack gode gud inte lider av så ofta.

nu vill jag egentligen bara lägga mig ner och sova lite till. men huvudet värker till och med när jag lägger det mot den mjuka kudden. så inte ens det är lockande längre. sucky sucky day alltså. bläääää. har inte tränat på ett tag heller. måste ta tag i detta. håret börjar i alla fall arta sig. drömde en bra dröm när jag somnade om idag också. fint det. haha.

måste sluta babbla. hej och hå.

åh vad jag hatar att jag är så förälskad i serier. not good.
ge mig en skitsnygg man som är toksmart och djup. eller nåt. eller nä det var nog för höga krav. ge mig en man som vet hur han ska bete sig. det räcker. tack och hej.


I don't care if monday's blue
tuesday's grey and wednesday too
thursday I don't care about you
it's friday I'm in love

monday you can fall apart
tuesday wednesday break my heart
thursday doesn't even start
it's friday I'm in love

saturday wait
and sunday always comes too late
but friday never hesitate...

jag är rätt ombytlig. jag gillar hockey igen. det gick nämligen bra idag. kul ju!

i övrigt är det jävligt synd om mig just nu faktiskt. jag har nackspärr. åååh vad synd det är om mig. usch o fy. haha. seriöst så är det lite jobbigt men jag ska nog överleva detta. ska även skriva en novell eller helst två ikväll. det har ju än så länge inte gått så bra om man säger så. jag har ändå laddat upp med en liten liten liten mörk chokladbit och ett glas cola. men det är okej för jag var ute och sprang en runda i spåret på hallby innan. då går jag iaf plus minus noll. det är en bra ekvation. ses.

ni vet när man tänker alldeles för mycket på ett ord och säger det jättemånga gånger så låter det bara konstigare och konstigare för varje gång det upprepas? så var det för mig nu. rannsaka liksom?! jäkligt lustigt.

man får inte tänka så mycket, det var det sista jag sa till min lärare idag innan jag klev ut ur klassrummet. det tar jag med mig och håller mig flytande ovanför vattenytan ett tag till.

det är väldigt mycket bitchin' and wining i klassen just nu. mycket att göra, stressade, tappar kontrollen och mitt i allt kaos sitter jag och undrar varför de inte bara dricker alkohol?
efter redovisningen idag, som förövrigt gick väldigt bra för mig och min kompanjon anna, så började det tjatas på lärarna om att man inte hinner med för att vi har för mycket att tänka på.
jag ville föreslå min modell men tyvärr så var det inte så många som höll med, eller för den delen ens lyssnade. jag ville ju bara föreslå att de ska tänka lite mer som jag. inte ta så hårt på livet. herregud. man måste ju leva. om jag hade hållt på som dem så hade jag förmodligen suttit instängd i pappas walk-in-closet nu i mörkret och bara stirrat rakt fram. men det gör jag ju inte. istället tar jag dagen som den kommer. dricker alkohol, mängd varierar från gång till annan, och rensar tankarna. man kan inte ta så hårt på livet. det är ju inte direkt så att någon kommer slakta mig om jag inte blir toppchef på nån tv-kanal i framtiden. om jag ens vill det?! kanske vill det om några år vem vet men just nu fokuserar jag bara på min dokumentär. men så har jag ju inte direkt någon prestationsångest heller. och det var då jag började spåra och insåg att jag måste nog fan rannsaka mig själv.
jag är inte direkt den som tror att jag är bäst i världen. men jag litar så pass mycket på mig själv att jag vet att när jag väl kommit igång med detta projektet så kommer jag att lyckas med intervjuerna, jag kommer nog att få snygga bilder och jag kommer att kunna redigera hela materialet till något bra. men då kan man ju fråga sig. hur ska jag komma igång? det är där mitt problem ligger. min slackerattityd funkar inte riktigt ihop med resten av mitt tänk. helt värdelöst. men så ska jag ju göra en dokumentär om punkens påverkan på sverige också så vad fan väntar man sig med tanke på ämnesvalet?!
mycket lustigt detta att alla stressar upp sig så och jag bara sitter ner och tittar på serier och lyssnar på musik. men så ska jag ju också göra en dokumentär om något helt ogreppbart stort och de andra ska göra artikelserier och sakanalyser på ett helt annat plan. svårt att jämföra utan att bli förvirrad. så därför tänker jag nu sluta upp med att rannsaka mig själv och gå och träna istället. och där kom det igen, fly från tänket. bra där?

efter ett brutalt uppvaknande tack vare pappa, som undrar om han ska visa hur man gör ett stage dive, så har jag nu fått lite härliga känslor i kroppen igen. detta tack vare tsatsiki morsan och polisen. det finns en anledning till varför jag har dem på dvd. dock fanns inte citatet med i filmen som några människor har påstått. aj aj aj. men nog om det. imorgon är jag ledig tydligen. firar detta med att träna och hänga med jossan en sista gång innan hon lämnar stan för sydligare breddgrader igen. skåååååne är väl ingenting jämfört med småland och jönköping?! eeeh say what? m to the y is in da house!
nu ska jag sluta dampa och göra något vettigt av mitt liv. typ maila anna det som jag renskrev för hundra år sedan men totalt har glömt bort och efter det ska jag faktiskt titta på tsatsiki, vänner för alltid. bara för att liksom. ja men har jag något bättre för mig? nä. ingen man i mitt liv, inga barn, ingen hobby, ingen framtid, inget liv. nä men jag firar det med en till film. det var allt för ikväll. tack för att ni ville kika in. vi kanske ses igen. tack för mig! vi hörs väl då? kanske det ja. hej.

ja det är väl ungefär så skoj det är just nu.
fast lite roligt är det ju förstås.

på lördag är det öppet hus på skolan, sen på kvällen ska journalisterna festa. det blir skoj tror jag!
snart kommer anna hit. vi ska arbeta lite med vårt socialprojekt. får se vad det landar i. inte riktigt klart på den fronten än.

förövrigt så vägde jag mig imorse. när jag vägde mig i söndags så vägde jag tre kilo mer med mindre kläder på än imorse. spännande utgång där. kan det var innebörden av mera smoothies, linfröolja, regelbundet intag av mat, mindre cola, mindre godis, mindre skräpmat, mera frukost?!
det bästa vore ju iofs om det syntes utanpå och inte bara på vågen. haha.

nä nu ska jag städa lite. kommer aldrig att lyckas plocka undan allt som bara slängdes in i högar när jag kom hem från sthlm. suck.

har precis tittat klart på dom kallar oss mods och uppföljaren ett anständigt liv. mucho bra där ja. se kan man ställa vissa frågor om hur inspelningarna har gått till och så vidare. men det ska vi ta imorgon i skolan. för en gångs skull så bad lärarna oss att titta på något som jag redan hade sett flera ggr innan och dessutom hade på dvd hemma. skönt. det blir så mycket roligare när man faktiskt tycker att det är intressant.
vi ska göra socialreportage i skolan nu. det är jättesvårt. det dyker upp en hel del etiska problem och dilemman emellanåt men det är samtidigt väldigt roligt och intressant. men det ska bli roligt att göra detta. vi jobbar även i par och jag jobbar såklart med min partner in crime, anna. möjligen för sista gången ihop. det är tråkigt. vi har ju gjort en del mindre och andra mer intressanta reportage under tiden ihop. bikupan var kanske inte det bästa medan berättelsen om pj fortfarande toppar listan. ja det är roligt.

min lärare berättade även idag om alla sina gamla reportage han gjort. bland annat har han skrivit om en händelse då polisen sköt ihjäl en man. min lärare begärde då att få ut handlingar om fallet från en myndighet och de svarar att mannen ifråga kan lida men av att uppgifterna kommer ut. min lärare säger då när han läser upp detta för oss att tro fasiken att mannen inte lider längre, det har ju en annan myndighet sett till så att han inte gör. haha. något i den stilen sa han. han är för fin min lärare.

nu ska jag somna in. ska lyssna på just idag är jag stark, just idag mår jag bra, ja ni vet den låten med kenta. bara för att få igång mig själv lite igen. jag måste peppa upp mig själv innan jag blir helt nerdekad. och för att har kenta och stoffe i färskt minne när jag vaknar. det blir bra det.

tjabba då.

idag har jag varit hos frisören. efter att helen kommit tillbaka till stockholm snygg i håret så blev jag ju lite avundsjuk. så jag bokade tid hos hennes frisör. detta visade ju sig vara ett smart drag av mig. fick lite ljusa slingor i håret och det värsta av färgskiftningarna som fanns där är nu borta. fick även en ordentlig urklippning så nu kan jag faktiskt kamma håret igen. det var ett tag sen sist. skönt. mm smart drag av mig där, tack. eller ja tack helen och kanske mest åsa. men ja :)

imorgon tror jag minsann att jag ska sola lite. jag börjar bli genomskinlig. insåg när jag var hos hellan innan jag flyttade hem igen att jag matchade hennes vita soffa när jag satt i den. inte kul! så imorgon blir det lite uv-strålning för min del.
tänkte även köpa ett träningskort imorgon. det känns som att jag börjar något slags nytt liv här nu. köpte ju även frukt för att jag ska börja dricka hälsosmoothies på morgonen. okej jag vet att det kommer hända en gång och aldrig mer men man måste försöka. man måste vända sig om och gå och aldrig titta tillbaka. det mörka kan bara bli ljust om man försöker.

därför ska jag sova nu så att jag är pigg och utvilad imorgon när jag ska till skolan.

sov gott.

ni vet ibland när man får den där känslan. den där känslan av att man bara vill skriva. skriva allt. precis allting man känner och tänker. den känslan fick jag nu. men.
jag tänker inte göra det. det ligger på någon annan att förstå ändå. det är inte min tur att prata. min tid kommer. kommer så småningom förmodligen. tills vidare håller jag tyst. håller tyst och stänger inne. precis som vanligt. det är så jag gör det. gör det tills det exploderar. för explosionen kommer. det har vi varit med om förut. jag hoppas bara att det inte går lika illa denna gången. att andra kan förstå i tid. stoppa explosionen. jag tycker inte ens synd om mig själv. iställlet tycker jag synd om alla andra. jag tycker synd om dem som inte kan förstå. det är synd om dem som inte förstår bättre.

mina planer såhär långt är istället att gå i skolan. be psykokillen att sluta terrorisera mig. dricka drinkar och snacka sönder anna på lördag. anna ska prata tills mina öron blöder och jag ska prata tills hennes öron blöder. det har jag bestämt nu. och på något vis känns det som att hon förstod detta också. på lördag natt är jag full och skrattar och dansar. för just nu känner jag att jag inte orkar ta något ansvar. det är inte min tur att ta ansvar denna gången.

god natt.