aaah alla dessa män
haha jag har så många män. om ändå så vore fallet.
men har jag väl haft någon kan jag ju typ aldrig släppa den.
usch jag hatar det. eller jag kan ju släppa den men det tar ett tag.
speciellt när man träffar den hela tiden.
vad ska man göra med dem?!
citat bobs dotter: "vi låser in dem och sväljer nyckeln"
:)
hahahahahahahahahahahaha.........................
mini
i jönköping händer inte mycket
men lite har hänt.
jag och kattis har ju märkt våra kroppar för livet.
det är familjebråk om hur julen ska firas.
just nu är det så att mamma och mia vill till stenungsund och pappa vill att han och jag ska till st anton.
jag vet inte var jag står i frågan. jag vill inte till stenungsund. men frågan är om jag vill till st anton heller?!
vågar dock inte säga något till pappa än. eftersom han är så snäll och betalar resor och grejer till mig.
källaren är snart omgjord och klar. blir nog en och annan örtbastu, ångbastu, essensbastu eller vanlig bastu i den sen. haha. fint det. jag kommer bli som en helt ny kvinna. hoppas går ju :)
förövrigt så finns inte mkt att tillägga.
jerry säger att jag inte är högre än stolsryggen. och tanken slår mig då att om man skulle vilja ha en såndär mini me så skulle jag inte behöva leta efter en MINI me utan den stora original versionen. jag skulle kunna va mini me. men jag är ju lite schitzo så jag känner mig som my och mini me på samma gång. me&my. den där härliga duon som sjöng. remember?! haha.
unga fröken dane
jag har ingen att promenera med juuuu. det är så mörkt ute så jag vågar inte gå själv.
haha. men det är okej om du kommer hem lagom till sommaren iaf så att vi kan sitta på bryggan och bara hänga :)
---------------------------------------
annars rullar livet i jkpg på. delar av kroppen läker, andra gör det inte. fast det gör ju inte mig något iofs.
ska jobba på dream hack tor-lör. det är okej. får lite pengar har ju aldrig skadat heller.
borde plugga nu men känner inte för det så jag sitter här istället.
imorgon tar jag tag i det.
gårdagen är historia morgondagen ett mysterium. lev i nuet!
tack för mig hej!
...quit crying your heart out
tonight i hate this fucking town"
till tomten;
önskelista:
- digital systemkamera
- någon god parfym (t ex dkny be delicious, dolce&gabbana light blue eller vilken som helst)
- draught master (att ha i bastun)
- pengar (till paris och inbokade konserter)
- twintip skidor (att ha och byta med för säkerhetsskull hehe)
monday blue monday
vaknade kl 06.00. åkte till doktorn och tog nya prover kl 08.00.
var klar efter en kort stund så jag åkte till skolan. där satt jag mellan 09.00 och 10.20 och ritade mitt lilla hus i illustrator. tänk så kul man kan ha en måndagsmorgon. men tiden gick ganska fort iaf. skönt.
sen har jag handlat två adventsljusstakar med mamma idag. och handlat lite garn till min "ski-bum" mössa som jag ska virka. och garn till sjalen. det blir nog fint tror jag.
annars har det varit en väldigt lugn och skön kväll. känner mig dock aningen rastlös nu.
har inte ens pratat i telefon med någon idag. jaja.
borde kanske sova nu egentligen....
helgen och min 'kärleks/ångest/längtan' (?)
jag är så lättköpt. usch det är nästan pinsamt.
men om (jag nämner inga namn för alla vet ju iaf vem jag menar) skulle fråga mig om jag ville leva mitt liv med honom så skulle jag svara ja. så himla lättköpt är jag efter att ha fått sova i famnen på en man. eller man och man, det är kanske egentligen fel att kalla honom det eftersom han är lite mer utav en pojke och beter sig ibland som en barnunge. men jag ser inte detta. det är mer andra som berättar det för mig.
dessutom är han ful har jag hört. fast det tycker jag inte, fast det säger jag inte för att inte bli mobbad.
men efter att ha blivit verkligen rådumpad och lämnad för någon annan och ett annat land så skulle jag fortfarande utan tvekan kliva tillbaka in i denna människas liv om han bara bad mig. det är så sorgligt.
men vågar man inte chansa någon gång så vinner man ju heller aldrig något.
nu är det nog inte så stor risk att detta kommer hända inom de närmsta åren så jag kan lugnt luta mig tillbaka och leta efter andra män att terrorisera.
för det är så det är. jag terroriserar. a det är sån jag är. jag är inte kär och jag är inte snäll och jag är inte mysig. jag terroriserar mest. iaf är det så jag tror att andra uppfattar mig. man får ju bara hoppas på att dte faktiskt inte är så att folk uppfattar mig så. det vore ju för illa.
helgen var iaf fullspeckad. nästan.
timo räisänen konsert i fredags. jag behöver nog inte säga något. jag gick därifrån med ett leende på läpparna!
sen efter det var det huset. det var faktiskt väldigt trevligt. längesen man fick en porrdans. den var efterlängtad hahahaha. det blir vad man gör det till och när jag och kattis är ensamma ute då blir det till vad vi gör det till och det menar jag verkligen. det är galet. det kan gå hur som helst!
sen var det efterfest och efter att ha legat i den omtalade mannens famn och lyssnat på kent i för övrigt total tystnad var jag såld ännu en gång.
det är kanske alkoholens inverkan på mitt omdöme men men. det är ju bara att falla, resa sig och gå vidare. nog om det.
lördagen var skojig. det såg länge ut som om jag skulle vinna omgången av trivial pursuit (tp) men nej malin, jäkla bitch, hansson knep första platsen. aaarrgh. haha jag är så dålig förlorare. jag gillar malin jätte mycket men inte när hon vinner över mig. haha. jag var iaf inte sämst det var kattis :P det är nog därför jag gillar henne för att hon är så dum ;) nää.
söndagen är nu snart över och jag kom precis hem från anna ternheims konsert. den var vacker.
den var underbar.
tomas andersson wij värmde upp publiken och ja jag vet inte om jag gillar honom eller ej. kanske är det för att han påminner mig så otroligt mycket om min första kärlek. kanske är det bara så att jag helt enkelt inte gillar hans musik. nåja jag var nöjd när jag gick därifrån iaf och det är ju det som räknas.
imorgon blir det sjukan. de har ju slarvat bort mina prover de där jävlarna så jag måste upp och ta nya. usch det är så äckligt. haha jaja. hoppas de inte slarvar bort de här nu då. men på något sätt känns det som att de här ändå inte kommer bli mina sista provlämningar. bläää.
god natt sverige!
ung och oförstörd
detta var verkligen längesen. då var man ung och oförstörd.
man hade precis börjat smaka på livet och trodde att det skulle förbli sådär superhärligt som vet var då.
det var väldigt naivt att tänka så, men man får väl ursäkta sig med att man inte var så gammal.
det var då kroppen var ren från alkohol, gifter och färg.
eller ja iaf fri ifrån det sistnämnda. med det ångrar jag inte en sekund att den inte är nu :)
min poäng jag ville komma fram till var bara iaf att man inte förstod sig på någonting då.
och man kunde för allt i världen inte ens fantisera om hur det skulle vara idag.
men jag är glad. hade jag itne blivit äldre hade jag ju inte heller fått några erfarenheter att ha med mig i bagaget. eller hur?!
your chance
onsdagen den 22 nov
jag är verkligen bara helt tom just nu. vet inte om det är positivt eller negativt.
känner mig inte särskilt deppig egentligen. men det är bara det att jag inte har något att göra på dagarna. visst gå i skolan. men när den är över så kan man lika gärna gå och lägga sig. inte ens några läxor har man.
jönköping har ju inte ens en fin park man kan strosa runt i och låta regnet skölja bort allt ont från hjärtat och låta vinden blåsa rakt igenom huvudet och ta med sig de där dumma konstiga tankarna.
nej jag måste göra något av det här.
igår var jag iaf på claes malmberg. jag vill också va stå upp komiker. tänk och va sådär rolig och bara roa andra hela tiden. svara kvickt på något oförberett och få alla att vika sig av skratt. ja det var verkligen roligt. äntligen har jag funnit min jämlike i frågan om kristendomen och gud.
finns gud verkligen. för om gud är allsmäktig då bestämmer han ju alltså över allt. och om gud skapade världen och människan och är allsmäktig då innebär ju det att han verkligen har skapat allt.
det måste ju vara lite kontentan av att vara allsmäktig.
men varför skapade han då krig t ex?
det var inte han som skapade det säger då de goda kristna.
nähä vem var det då?! för om denna allsmäktige gud nu är så allsmäktig är han ju ansvarig för allt och då också krig.
men varför kan du inte då gud bara göra så att killar antingen är dumma hela tiden eller snälla hela tiden?! var du tvungen att göra de så jävliga som de är nu?! din sluga jävel. fan också.
och för det andra: kan du inte anställa lite kompetent personal på ryhov?
bläää. jag hatar dessa förbannade prover jag måste göra och ta hela tiden. och nu när jag äntligen för hundrade gången hade gjort ett nytt prov förra veckan så slarvade de inkompetenta fanskapen bort proverna så nu måste jag åka upp och göra om dem.
vet ni hur äckligt det är egentligen?! usch usch usch.
jaja man får väl va glad att det inte är värre än det är ändå kanske. mår ju egentligen inte dåligt. eller jo kroppen är ju inte frisk men jag känner det ju inte själv iaf. elelr typ inte. är ju sjukligt trött och det hugger i hjärtat men resten av detaljerna ska vi inte gå in på närmare. det blir för äckligt.
funderar på att söka jobb också. borde kanske börja tjäna lite egna pengar. csn kan ju inte försörja mig resten av mitt liv. undra vad jag ska söka för jobb då?! hmm. något roligt kanske, eller kanske något välbetalt. jag vill köra bil i mitt jobb tror jag. transport kanske, kanske borde ta lastbilskörkort?!
haha nää nu svamlar jag mest. borde väl sova. men vad spelar det för roll jag somnar inte och sen när jag väl gjort det vaknar jag kl 06.00 igen. det är skönt. really nice. bajs.
too little too late
Come with me,
Stay the night,
You say the words but boy it don't feel right.
What do ya expect me to say?
(You know it's just too little too late)
You take my hand,
And you say you've changed,
But boy you know your begging don't fool me.
Because to you it's just a game.
(You know it's just too little too late)
So let me on down,
'cause time has made me strong.
I'm starting to move on.
I'm gonna say this now:
Your chance has come and gone,
And you know...
[Chorus]
It's just a little too late,
A little too wrong,
And I can't wait.
Boy you know all the right things to say.
(You know it's just too little too late)
You say you dream of my face,
But you don't like me,
You just like the chase.
So be real.
It doesn't matter anyway.
(You know it's just too little too late)
Yeah yeaaahhh... It's just too little too late... Mhmmm
I was young,
And in love.
I gave you everything,
But it wasn't enough,
And now you wanna communicate.
(You know it's just too little too late)
Go find someone else,
I'm letting you go,
I'm loving myself.
You got a problem,
But don't come asking me for help,
'Cause you know...
[Chorus]
It's just a little too late,
A little too wrong,
And I can't wait.
Boy you know all the right things to say.
(You know it's just too little too late)
You say you dream of my face,
But you don't like me,
You just like the chase.
So be real.
It doesn't matter anyway.
(You know it's just too little too late)
[Bridge]
I can love with all of my heart, baby.
I know I have so much to give.
(I have so much to give)
With a player like you I don't have a prayer.
That's no way to live, yeah ahah.
Ohhhh... mmm nooo
It's just a little too late.
Yeaahhhh...Yeahhhhhh...
[Chorus]
It's just a little too late,
A little too wrong,
And I can't wait.
Boy you know all the right things to say.
(You know it's just too little too late)
You say you dream of my face,
But you don't like me,
You just like the chase.
So be real.
It doesn't matter anyway.
(You know it's just a little too late)
(You know it's just a little too late)
[Chorus]
It's just too little too late,
A little too wrong,
And I can't wait.
Boy you know all the right things to say.
(You know it's just too little too late)
You say you dream of my face,
But you don't like me.
You just like the chase.
So be real.
It doesn't matter anyway.
(You know it's just too little too late)
bläää
sån torka. blä!
men jag kan antar att jag kan berätta lite om helgen och om vad som komma skall.
i fredags var det ju idol, det är ju ett givet kort. felicia åkte ut vilket inte gjorde mig särskilt upprörd.
sen så bar det va ner till lina och efter det så åkte jag katt malin o stina till bongo för att se cat5.
visserligen var det bara jag och stina som gick in men ändå. det var väl helt ok. ungefär som på hultsfred, man kände inte särskilt mycket. men tjejerna vände plattor efter uppträdandet och det var väl faktiskt ganska skoj. jag gick runt där inne och stötte på lite folk som jag jättegärna hade träffat men kanske en annan gång och jag träffade folk som jag absolut inte hade någon lust alls att prata med.
killar de är ju lite lätt okänsliga. så himla taktlösa bara. jag träffar dig mer än gärna ute men då behöver du ju inte dra upp all gammal skit och säga hur mycket du skäms för att du var elak mot mig. jag har kommit över det där. trodde jag iaf. eller jag hade det, har det, men du behöver ju inte påminna mig.
nåja. sen så kom ju den där älskade killen som jag hatar mest av alla fram och började va otrevlig, det kändes ju väldigt nödvändigt. om man hatar någon håller man sig inte borta från den då?! man trodde ju det iaf. men varför va som alla andra tänkte väl han och gick fram och började slänga massa skit på mig. och som den oerhört stolta kvinna jag är (mm verkligen jag är det) så stod jag och lyssnade bara för att sedan säg high fivin' talkin' shit but you're going home alone aren't you. och då blev han äntligen tyst på riktigt och jag gick därifrån. tack pink jag måste verkligen skriva ett tackbrev till henne någon gång.
nåväl det var den fredagen och jag gick hem sen på kvällen. för att ensam somna i min stora säng. och det var bara så himla skönt att det faktiskt var så att jag var ensam den gången. jag saknade inte någon och jag somnade så gott.
lördagen var film o mys och idag är det söndag och jag har inte gjort ett skit. men det är ju skönt det också.
imorgon är en ny dag och då kommer det hända spännande grejer. det känner jag på mig, det vet jag!
snyftarna tisdag
jag måste verkligen sluta titta på de där "snyftar-high-school-typiskt-usa-serierna" som jag alltid maraton tittar på för att sedan gå in i en smärre depression.
the o.c, one tree hill you name it!
jag behöver uppsöka hjälp. och denna hjälp kallas promenad.
jag skulle verkligen vilja ha ett sånt där ställe som är bara mitt. ett ställe dit folk vet att de ska åka om de vill uppsöka mig, ett ställe jag går till när jag vill vara ensam, mår bra, eller mår dåligt.
men det finns inget sådant ställe. nog försökte jag hitta dem när jag var liten. men det slutade alltid med att jag satt på den lilla asfalterade stigen mellan kvarten här på berget.
jag skulle behöva en pojkvän. jag behöver inte ha välrdens mest seriösa förhållande. det skulle räcka för mig om man fick ses några gånger per vecka för att mysa lite kanske prata lite. inte alltid deeptalk.
kanske gå ut och slå runt ihop och bara ha sådär riktigt skoj. någon att ha skoj ihop med och dela allting med. inte som en vän fast ändå vän.
nej nu blir det promenad innan jag deppar ihop totalt.
var är vännerna när man behöver dem då?
norge?! frankrike?! göteborg?! hos ett ex?! eller kanske till och med en lite dreadsmurvel som sitter och tjurar i sin källare. ja inte är det någon som är här iaf när jag för en gångs skull skulle uppskatta det och verkligen kunna visa det för en gångs skull. jaja. var mina vänner befinner sig is your choice. enjoy!
förväntas jag vara vuxen nu?!
igår, lördagen den elfte november, fyllde jag alltså 20 år. dessa åtråvärda 20 åren alla bara längtar efter att få fylla. eller?!
jag i alla fall har väl inte direkt längtat efter den här åldern. visst är det skönt att kunna åka till systemet och få handla vad man vill ur sortimentet helt lagligt. men det känns ändå inte som något jättestort.
det hela känns mest som besvär. besvär med att bete sig vuxet, veta hur man ska göra, veta vad man ska göra, vad man ska göra med sitt liv, ordna massor av grejer och bara vara sådär duktig.
det känns som att varje gång jag närmar mig min födelsedag så regrederar jag och blir ett år yngre.
inte fasen är jag vuxen. långt ifrån! jag skulle aldrig kunna tänka mig att försörja en familj om några år. ta hand om ett barn. nej det där är inget för mig. den tiden lär väl komma men det dröjer nog ett tag.
än så länge är jag bara lilla my som är glad för det mesta men sur på systemet och människor. haha ja det är jag i ett nötskal. nä jag ska avsluta min utbildning i maj och sen ska jag jobba ihop en massa pengar, flytta hemifrån och kanske köpa en häftig bil. men det sistnämnda lär nog bara bli om jag vinner pengar. jag nöjer mig itne direkt med en liten nissan micra eller nåt.
nä jag ska bannimej lära mig att ta hand om mig själv först innan något annat planeras. efter det så ska jag skaffa mig ytterligare lite utbildning och sedan göra karriär. eller bara ha ett hyffsat jobb.
jag behöver ju faktiskt inga fler barn jag har ju redan tre stycken. malin, angelica och kattis.
det är mina fina ungar det. och i fredags fick jag jättefina presenter av dem.
bland annat ett lite smått generande fotoalbum, ja ibland får man lov att skämmas och bli knallröd i ansiktet. men gud vad många gånger jag kommer att titta i albumet och det lockar fram några skratt och underbara minnen.
fick massa annat också som jag inte orkar räkna upp men jag kan ju lova att det är mycket användbara och fina grejer som kommer att slitas med hälsan.
TACK mina underbara vänner!
me love you longtime ♥
racerförare från JKPG
Det är ju rentutav livsfarligt att köra bil här. Och då menar jag itne för att det är halt väglag eller för att man kanske någon gång råkar köra ytterst lite för fort. Utan för att det är helt galna människor som kör omkring här.
En del verkar tro att de har James Bonds bil som klarar alla situationer.
Häromdagen kom jag körandes i en rondell och vi vet väl alla hur rondeller fungerar. Nej, man kunde ju tro det men icke. Där kör jag lugnt och försiktigt eftersom det var lite halt ute och jag ännu inte orkat sätta på vinterdäcken. Jag tar alltså inga risker till jag fått tummen ur röven och gjort detta.
Men när jag sitter där och vrålar ikapp med Nicke Borg lyckligt ovetandes om vad som komma skall ja då dyker det upp en jävla mercedes mitt framför mig. Ur tomma intet har denna, förlåt mig alla mercedesägare, pizzaräser dykt upp. Nog såg jag den komma ifrån höger men jag trodde ju faktiskt att det skulle stanna och lämna företräde precis som man ska göra i en rondell.
Det är samma sak när man står i en korning. Det är inte en människa som vet vad hägerregeln är eller hur den ska tolkas. Någon gång ska jag köpa en skrotbil och bara kör rakt ut där högerregeln gäller och se om det är någon som faktiskt tänker stanna eller om de hellre kör på mig och gör mig invalidiserad resten av livet. Kanske man kunde vinna i rätten på det. Men det är nog inte värt att testa.
Hur som helst så är jag numera väldigt försiktig när jag kör bil. Det är sant, jag lovar! Är det verkligen ingen som tror mig. Jag kör väl alltid i rätt hastighet. Okej då inte på motorvägen när någon liten töntig kille legat jämsides med mig i några kilometer och tryckt. Då måste man bara få låta honom köra iväg och sedan ställa sig på gasen och blåsa om och peka finger för att sedan släppa på gasen få honom jämsides igen och när han blinkar höger för avfart bara ligga sådär otroligt bra hastighetsmässigt för att han itne ska kunna svänga men jag får. Då men endast då är det tillåtet.
Men nu förtiden så kör jag lugnt inne i stan i alla fall.
Speciellt i korsningen Kungsgatan Klostergatan, Gud vet vad som kan komma farandes där.
Där är jag alltid rädd att jag ska bli bragd om mitt liv.
kåseri - fredagen nalkas och jag sitter fastklistrad framför tvn
Jag är en av alla fjortonåriga tjejer i Sverige. Ja eller egentligen inte. Jag fyller ju 20 år om två dagar. Men vad berättar lite födelsedata. På fredagskvällarna är jag inte med i mitt vanliga gäng, nej då är jag medlem i de fjortonåriga tjejernas ”älska-idol-klubb”.
Nu generaliserar jag kanske lite väl mycket, men jag antar att jag inte är ensam om att sitta framför TVn och sukta efter de sjungande blivande idolerna. Eller jag vet att jag inte är det, jag är nästan helt säker i alla fall.
Men är det egentligen inte lite sjukt. Man får komma på audition och sjunga inför en jury.
En jury bestående av fyra, just då i den stunden, elaka personer. Väldigt kunniga, o ja de kan sin sak. Men när de där stackars människorna som tror att de kan sjunga står där framför dem och framför sina låtbitar och blir sågade jäms med fotknölarna då tycker jag bara att de är elaka.
Men ändå så kan jag inte låta bli att tänka mig in i rollen som jurymedlem. Tänk vad hysteriskt roliga situationer som måste uppstå. En del av de människor som kommer dit är ju totalt tondöva men helt övertygande om att de är Sveriges nästa pop-idol. En del blir rasande över juryns utlåtande, andra blir aningen överraskade och en del de blir så glada så att de gör ett litet glädjeskutt på vägen ut. Eller litet och litet, det där var en underdrift. De som blir uttagna till final framför oftast ett litet akrobatiskt nummer på vägen ut.
Ni förstår säkert att jag tycker att det är själva auditiondelen som är det roligaste av programmet. Att se dessa pinsamt dåliga människor skämma ut sig. Den ena sämre än den andra. Jag får rysningar och hysteriska skrattanfall. Ibland hoppas jag något så innerligt att vissa av dem som kommer dit är inhyrda skådespelare.
Idag är det torsdag och imorgon är det fredag. Jag längtar. Ikväll ska jag handla och imorgon ska jag laga mat. Jag har nämligen bjudit in mina vänner till ett lite kombinerat födelsedagskalas/idol party. Japp, det är så min helg ser ut. Mina vänner får stå ut med mitt tillfälliga intresse som varar i ett antal veckors tid.
Givetvis så kunde jag ju inte bara hålla mig till att bara se på auditiondelen utan var så illa tvungen att titta vidare på finaldelen. Bara titta lite i början för att sedan fastna och verkligen vara tvungen att se hur det går för favoriten.
Som den vanliga enkla lilla människa jag är sitter jag där framför TVn och tycker att juryn lyckats välja ut några ganska bra, någon helt outhärdlig och någon alldeles alldeles underbar.
Den här omgången av programmet har jag fastnat för Markus. Vilken kille, vilken otroligt begåvad man! Vilken tjej kan motstå honom?!
Han kan sjunga, han kan spela och dessutom så var nog Gud väldigt glad den dagen han skapade honom för han fick ett vackert utseende också.
Förra omgången av programmet var det Sebastian jag tyckte mest om. Och gången innan det, första omgången, var det Darin.
Världen är för rolig ibland. Tänk att man sätter sig där framför TVn och tycker om en människa utan att ens känna denne. Allt som behövs är ett lite halvbra utseende och en talang, otroligt!
Men man vill ju inte vara sämre än någon annan och man vill ju hänga med i snacket.
Så på fredagar vet ni var ni hittar mig, i tv-soffan!
varför?!
varför funkar inte bilden?!
buhäää.
aja skit samma. det var en bild iaf.
skit i den. det var inget speciellt men den var fin för mig,
just den dagen. nåja en annan gång kanske.
you're a star
tänk vad man kan göra när man har tråkigt.
kattis den här gjorde jag till dig för du vet ju att jag gillar leopardmönster.
me like. me love you long time. hahaha.
har itne bloggat på länge. därför att det inte hänt något roligt och jag har inet orkat skriva.
ja typ så är det. ni får hålla er i skinnet så länge.
håll era hästar!