"hemma" igen
pappa ringde innan och frågade var jag var. jag svarar hemma. han undrar då om jag aldrig åkte till stockholm.
och han har ju så rätt min fader. för vad är egentligen hemma just nu? jag bor ju bara här tillfälligt. men jag är iaf i stockholm nu och det är mitt hem fram till den sista februari. men jag vill flyttta tillbaka det vill jag. fast jag skulle gärna ha med mig lite vänner upp, typ min bästaste vän kattis. även om hon är en bitter cynisk människa (you know what i mean darling) så tycker jag väldigt mycket om henne och jag gillar att ha henne i min närvaro. även om man from time to time behöver öronproppar när hon är i närheten. haha okej seriöst nu då. hon är inte så bitter och han tjatar inte så ofantligt mycket heller men hon är aldrig tyst. räkna inte med att hon håller tyst om hon inte vill det. där är vi rätt lika hon och jag. vi säger vad vi tycker alldeles för ofta. kanske lite för ofta. men vem vill man inte höra sanningen så kanske man helt enkelt bara borde gå och lägga sig och dra något gammalt över sig.
okej hur mynnade det här inlägget ut i en kärleksförklaring till kattis? jag skulle egentligen bara säga att jag är i stockholm igen och jag är ensam och har tråkigt. har städat, lagat middag och tittat på två filmer och då har jag ändå bara varit här i tre timmar. suck.
nu ska jag kolla på night at the roxbury tills jag somnar. jag kommer aldrig glömma första gången jag såg den haha. jag var skitnervös för jag var med min bästa polare och hans sinnessjukt snygga kompis. som senare blev min "typ kille" som senare visade sig vara svärmorsdrömmen som jag senare dissade för nån slags verklighetsflyende skatetönt som flydde utomlands. haha. japp. trevligt liv. det här inlägget tar aldrig slut. tror att jag ska skriva ett till inlägg endast tillägnat svärmorsdrömmen när jag tittat klart på filmen.
bye bye äppelpaj.
och han har ju så rätt min fader. för vad är egentligen hemma just nu? jag bor ju bara här tillfälligt. men jag är iaf i stockholm nu och det är mitt hem fram till den sista februari. men jag vill flyttta tillbaka det vill jag. fast jag skulle gärna ha med mig lite vänner upp, typ min bästaste vän kattis. även om hon är en bitter cynisk människa (you know what i mean darling) så tycker jag väldigt mycket om henne och jag gillar att ha henne i min närvaro. även om man from time to time behöver öronproppar när hon är i närheten. haha okej seriöst nu då. hon är inte så bitter och han tjatar inte så ofantligt mycket heller men hon är aldrig tyst. räkna inte med att hon håller tyst om hon inte vill det. där är vi rätt lika hon och jag. vi säger vad vi tycker alldeles för ofta. kanske lite för ofta. men vem vill man inte höra sanningen så kanske man helt enkelt bara borde gå och lägga sig och dra något gammalt över sig.
okej hur mynnade det här inlägget ut i en kärleksförklaring till kattis? jag skulle egentligen bara säga att jag är i stockholm igen och jag är ensam och har tråkigt. har städat, lagat middag och tittat på två filmer och då har jag ändå bara varit här i tre timmar. suck.
nu ska jag kolla på night at the roxbury tills jag somnar. jag kommer aldrig glömma första gången jag såg den haha. jag var skitnervös för jag var med min bästa polare och hans sinnessjukt snygga kompis. som senare blev min "typ kille" som senare visade sig vara svärmorsdrömmen som jag senare dissade för nån slags verklighetsflyende skatetönt som flydde utomlands. haha. japp. trevligt liv. det här inlägget tar aldrig slut. tror att jag ska skriva ett till inlägg endast tillägnat svärmorsdrömmen när jag tittat klart på filmen.
bye bye äppelpaj.
Kommentarer
Trackback