skumt
det skummaste just nu är nog att herr yngveson har tagit till orda och börjat köra med mig.
det som är mest konstigt med hela situationen är att han knappt ens hejat de senaste åren och nu så vips så går det bra att prata på.
kan det ha något med att göra att en viss mia är i thailand eller är jag bara jätte konstig, paranoid och naiv när jag säger så?
vem vet.
det bästa just nu är iaf att solen skiner. det gör mig glad.
en annan sak som unga fröken dane och jag pratade om häromdagen är att kvinnor alltid är så kärlekskranka. är det så att vi kvinnor alltid deppar ihop och fäster oss vid män just för att vi lever i en illusion av att allting går att fixa med lite kärlek?!
avstånd, elakheter, oförmågan att förstå varandra, allt går att fixa med lite kärlek. är det det vi tror?!
för män verkar ju tydligen inte fästa sig vid oss kvinnor på samma sätt som vi fäster oss vid dem. är det inte lustigt. kanske är det så att männen helt enkelt redan för längesen har insett att loppet redan är kört. jadu den som kunde svara på det. den dagen jag förstår hur männens hjärnor fungerar då lovar jag er att jag ska skapa en ny blogg endast om ämnet!
nu blir det till att åka till kattis och frisera mig!
skönt det, är välbehövligt nu.
förresten gillar ni mitt kap jag gjorde idag, en hermès sjal för ringa 15 kr. ibland lämnar verkligen folk in bra saker på myrornas. och de på myrornas förstår ju inte sig på värdet av såna som de säljer ju skiten för inga pengar alls. hur bra som helst för en fattig student som mig. den kommer passa kalasfint till min nya trenchcoat. jajemen.
hej då!
det som är mest konstigt med hela situationen är att han knappt ens hejat de senaste åren och nu så vips så går det bra att prata på.
kan det ha något med att göra att en viss mia är i thailand eller är jag bara jätte konstig, paranoid och naiv när jag säger så?
vem vet.
det bästa just nu är iaf att solen skiner. det gör mig glad.
en annan sak som unga fröken dane och jag pratade om häromdagen är att kvinnor alltid är så kärlekskranka. är det så att vi kvinnor alltid deppar ihop och fäster oss vid män just för att vi lever i en illusion av att allting går att fixa med lite kärlek?!
avstånd, elakheter, oförmågan att förstå varandra, allt går att fixa med lite kärlek. är det det vi tror?!
för män verkar ju tydligen inte fästa sig vid oss kvinnor på samma sätt som vi fäster oss vid dem. är det inte lustigt. kanske är det så att männen helt enkelt redan för längesen har insett att loppet redan är kört. jadu den som kunde svara på det. den dagen jag förstår hur männens hjärnor fungerar då lovar jag er att jag ska skapa en ny blogg endast om ämnet!
nu blir det till att åka till kattis och frisera mig!
skönt det, är välbehövligt nu.
förresten gillar ni mitt kap jag gjorde idag, en hermès sjal för ringa 15 kr. ibland lämnar verkligen folk in bra saker på myrornas. och de på myrornas förstår ju inte sig på värdet av såna som de säljer ju skiten för inga pengar alls. hur bra som helst för en fattig student som mig. den kommer passa kalasfint till min nya trenchcoat. jajemen.
hej då!
Kommentarer
Postat av: a
jo resan gick bara bra =) lyckades faktiskt överleva utan musik men det var precis :p
pusss
Trackback